Virveln


Bl 9 T 25 sek NIkon 14-24.

Vi kom gående med full packning på ryggarna. Vinden låg på från nordost. Letade efter en tältplats i lä. Jag noterade bäcken och virveln där det vita skummet snurrade runt. Jag har letat efter ett sådant ställe ganska länge. Det är ju inte ovanligt med virvlar och skum i bäckarna på våren. Men det ska ju stämma med omgivningen också. Utan en bra bakgrund och rätt ljus så blir det ändå inte någon bra bild. Vi gick vidare, hittade tältplatsen, fiskade, solen gick ned, gjorde upp en brasa, barnen busade i tältet och vägrade lyssna. De blir helt upprymda varje gång vi är ute. Jag blir lycklig att se dem njuta av att vara ute i naturen, men frustrerad av att försöka hålla ordning så att det inte smutsar ner sovsäckar eller punkterar ömtåliga liggunderlag.

När familjen lagt sig till rätta gick jag iväg över gruset och klipporna. Jag hade en vy i tanken som jag tänkte söka upp och fotografera men blev stannande vid virveln igen. Skummet snurrade sakta och jag kunde ha hur lång slutartid jag ville. Att ställa fokus var ett problem som vanligt i svagt ljus. Flera av bilderna blev oskarpa på oändligt. Men på den första bilden jag tog satt faktiskt skärpan fint. Virveln blev någon som kommer visar sig först när ögonblicket dras ut till en halv minut. Det blev ett öga som tittar rakt upp i den djups blåa himlen. Som vanligt ser det ljusare ut på bilden än det var i verkligheten. Det är lätt att styra och jag vill inte ha bilden för mörk.

Ljuset avtog ganska snabbt, och jag hann inte vidare dit jag tänkt att gå. Vinden svepte över de kala klipporna. Vågorna och brusade längre ut på skären. Det blev svårare och svårare att se var jag satte fötterna. Jag hittade tillbaka till tältet och virveln fortsatte att spinna runt runt.

Submit a Comment

E-postadressen publiceras inte.